Som många andra har jag en släkt som tycker mycket om att diskutera och nu under midsommar afton har skolan varit ett hett samtalsämne. Något som kom upp var just det här med lokalstyrelse i skolan. I det nya skollags förslag står det att en lokalstyrelse ska kunna finnas där elevföreträdare och föräldraföreträdare får vara representerade i ett ganska långt stycke. Sedan, sista orden i paragrafen är "elev eller föräldrarepresentanter får inte vara i majoritet".
I demokratier tänker jag att det finns det olika makt faktorer. Alltså i princip saker som gör att vissa har makt i en demokrati. Två grundläggande faktorer är majoritet och kunskap. Majoritet för att i demokratier är det alltid någon form av majoritet som ha det största beslutande makten. Kunskap för att de är de som besitter kunskap som har lätt att övertyga andra med sin argumentation och det är de med bäst kunskap som kan lägga bäst förslag som troligtvis kommer gå igenom.
Tittar vi på den aktuella situationen i skolan så är det skoledningen som ofta har med mest av båda.
Om vi överföra denna situation till en annan existerande demokratisk organisationen, Sveriges rikes riksdag. Vem utav de olika skolaktörer är vem, om vi skulle före över dem till riksdagen. Så här skulle det vara: Eleverna och dess företrädare skulle vara oppositionen och Skolledarna skulle vara regeringen och partierna med Majoritet. Det är regeringen som har regeringskansliet under sig där experter jobbar för att bistå stadsråden/ministrarna och de är de som tillsätter utredningar av de frågor som de tycker är viktiga. Att regeringen har dessa maktmedel till sitt förfogande gör att regeringen och de partier i majoritet har ett kunskapsövertag över sina motståndare. Oppositionen då, de kämpar för att få sina förslag igenom genom att bilda opinion kring frågor och genom att försöka få de partier som har majoritet att ändra på sig. De har även möjligheten att vinna valet och därmed själva ha majoritet och få tillgång till de regerandes resurser.
Det intressanta i detta, för att koppla tillbaka till ämnet, är att hade oppositionen inte haft möjligheten att faktiskt vinna valen och få majoritet i riksdagen då hade vi tyckte att den rådande regeringen inte hade varit demokratiskt då den inte hade behövt kämpa för att få röster och därigenom behålla makten. Ponera nu att vi skriver in i grundlagen att t ex Socialdemokraterna, Vänsterpartier och Miljöpartiet får aldrig vara i majoritet i riksdagen. Det hade ju varit helt ABSURT!! Och dessutom SJUKT odemokratiskt. Vi hade alltså lagstadgat att de inte skulle kunna vinna i demokratiska val.
"elev eller föräldrarepresentanter får inte vara i majoritet" står det i nya skollagsförslaget. Det är uppenbart att demokrati inte är ett värdefullt begrepp för regeringen när de skriver in ett sådant predikat i lagtext. Vilken är intressant för det står på många ställen att skolan ska genomsyras av demokratisk anda och skolan ska bygga på demokratiska värden. MEN VAR SKA DESSA VÄRDEN FINNAS??? Är det att elever ska få vara med och bestämma vilken sortbullar som ska vara i skolcaféet? Eller är det att elever ska vara med och bestämma om de ska sitta i helgrupp eller halvgrupp vid en examination? NEJ verkligen inte.
Vill vi att skolan ska genomsyras av demokrati då kan vi inte lagstadga bort de demokratiska grunderna. Att vissa inte ska ha möjlighet att vara majoritet. Det som händer är att skoldemokratin blir ett skämt. Och jag undrar vilka demokratiska värden det förmedlar till eleverna, och hur kommer eleverna se på demokrati när de sedan ska rösta? När de redan innan blivit insatta i ett system där det varit lagstadgat att de inte ska kunna påverka och bestämma.
Det de kommer se är en bild av demokrati där den enskilde modborgaren inte har någon påverkansmöjlighet och en stats som enbart styrs av politiker och inte av des medborgare. Är det den bilden vi vill förmedla?
Inlägg
