tisdag 23 februari 2010

L - SVEA på Norgebesøk hos EO

dags før den hær bloggens førsta gæstbloggare! Lisa Klefbom vid tangentbordet, och jag ær inte norsk, jag har bara just nu en norsk dator.

I lørdags anlænde jag och Sofia till huvudstaden i Norge før att hælsa på den norska elevrådsorganisationen, eller elevorganisasjonen EO som den heter hær. Sofia & jag har lært kænna Anna som ær International Officer i EO och hon har introducerat oss både i Oslo och vår systerorganisation hær. EO har ett stort kontor i centrala Olso som verkligen kænns jætte ungdomligt, Sofia beskrev det "Flipperspel, grøna væggar och supermario på væggen".

EO ær den enda organisationen i Norge som jobbar før eleverna och dem ær grymma! Dem ær den størsta ungdomsorganisationen och har 368 medlemskolor (av 400!), dem har en egen post i stadsbudgeten och deras utbildningsminister kommer på alla deras årsmøte! På deras kontor sitter 17 styrelsemedlemmar och jobbar heltid før sina medlemmar, helt ideellt!

Sofia och jag har haft några vældigt givande dagar hær. Vi har pratat med olika personer i styrelsen och diskuterat bland annat elevers rættigheter, lobbying arbete & ekonomi. Vi kommer resa hem ikvæll med mycket ny inspiration och perspektiv till Sveriges elevråd - SVEA. Vi har också diskuterat hur & nær vi ska starta upp ett nordisksammarbete och førhoppningsvis har vi det igång i høst!

Vi har lært oss en hel del norska ord under vår vistelse hær:
@ = krøllalfa
fråga = spørsmål
mysigt = koslig
precis = akkurat
roligt = morsomt
kram = klem

Dessa ord har førgyllt vår vistelse & vi åker hem med ett nytt vokabulær.

Ikvæll går bussen hem tillbaka till Sverige och jag tror både jag och Sofia tycker det kænns lite sorligt. Vi ær nog tillbaka hær snart!

Klemmer
Lisa & Sofia



Delar av kontoret



Sofia och jag fick ett eget kontor før att prata med styrelsen


næstan hela Sentralstyrelsen & vi
Sofia på EOs kontor




torsdag 18 februari 2010

S: Förbundsstyrelsen sätter riktningen för framtiden

Just det. Glömde bort att blogga om förra helgens förbundsstyrelsemöte. Helgens största fokus var att blicka framåt. Under mötet antog vi våra propositiner, förslag till årsmötet kring årets verksamhet och politik. Vi antog budget och satte upp mål för året. Lyckades dock inte fånga någon bild när vi jobbar. Men här kommer iallafall bildbevis på att mötet faktiskt ägde rum och att vi åt goda semlor.




onsdag 17 februari 2010

S: Påverka din elevrådsorganisation på elevrådskongressen

Tiden går fort när man har roligt. Tänk att ett helt år snart har gått sedan elevrådskongressen i Emmaboda förra året. Elevrådskongressen är Sveriges elevråd - SVEAs årsmöte och tillfället då medlemmarna beslutat om vad organisationen ska göra, vara och tycka.

Nu är det snart dags igen. Den 26- 27e mars i Strängnäs. Där kommer det bland annat att beslutas om vilka skolpolitiska frågor som ska drivas under året, ett nytt kapitel om IT i skolan och hållbar utveckling i det skolpolitiska programmet är föreslaget, hur medlemskapet ska se ut och vilken verksamhet som ska genomföras det närmaste året. Dessutom väljs en ny förbundsstyrelse, nya revisorer och valberedning. Och förstås nya vänskaper, roligt häng och erfarenhetsutbyte.

Läs mer om kongressen, hur du nominerar dig själv eller någon annan, hur du skickar in en motion och förbundsstyrelsens propositioner.

Du missar väll inte årets elevrådshändelse? Anmäl dig. nu, nu, nu!

måndag 8 februari 2010

S: Stockholm, Luleå, Piteå, Luleå, Stockholm på 24 timmar

På turbovisit i vackra Norrbotten.
Landade på Luleå flygplats igår kväll, vaknade upp i Luleå och sitter nu på bussen påväg mot Piteå för att träffa Strömbackaskolans elevråd. Har velat åka dit väldigt länge, så ska bli väldigt roligt att få träffa elevrådet där! Beger mig sedan tillbaka till Luleå för besök hos ett elevråd på en av gymnasieskolorna i Luleå och flyger tillbaka till Stockholm ikväll.

tisdag 2 februari 2010

Följ min blogg med bloglovin

eller på

Blogg listad på Bloggtoppen.se

S: Det här tycker vi om skolans kursplaner.

Som jag skrivit tidigare om i bloggen ligger skolverkets förslag på nya kursplaner ute på remiss. Självklart har vi skrivit ett remissvar kring vad vi anser krävs av elever i framtiden!
Läs det!

Från inledningen:
Dagens medborgare är globala, landsgränser suddas ut och möjligheterna att ta del av ny kunskap och möta nya kulturer förenklas. Vi lever i ett informationssamhälle. Det beräknas att en veckas upplaga av tidningen "New York Times" innehåller mer information än en person som levde under 1800- talet troligen kom över under en livstid. 2010-talets toppjobb existerade inte för 10 år sedan. I dagens skola måste eleverna förberedas för jobb som inte finns och kunna lösa problem som inte uppstått. Vad ställer detta för krav på vilken kunskap som lärs ut i skolan idag, och på de färdigheter elever förväntas ha när de ska ut i arbetslivet? Kan vi ge elever förutsättningar för att skapa ett livslångt lärande när samället förändras i den takt det gör?

S: Skolan misslyckas med att ge elever en trygg skolmiljö!

Idag släppte skolinspektionen en rapport om Skolors arbete vid trakasserier och kränkande behandling. 50 skolor har granskats och endast 1 av dessa når upp till kraven i granskningen. Resultatet är beklagligt men tyvärr inte alls oväntat. Läs mer på bl a aftonbladet
och svd.

Rapporten säger bland annat att
- Fler än åtta av tio skolor är utan godkänd likabehandlingsplan

- Ungefär var tionde skola saknar beredskap för att vuxna kränker barn. På några skolor förekom allvarliga trakasserier.

- Elever har lågt förtroende för vuxna

- Låg vuxennärvaro vid schemafri tid

De senaste åren har rapport på rapport från bland annat skolinspektionen och brottsförebyggande rådet visat att skolan i många fall misslyckas när det kommer till att skapa en trygg och säker skola. Trots en relativt hård lagstiftning kring bland annat likabehandlingsplaner lyckas få skolor nå upp till kraven. Hur är detta möjligt? Det finns många olika anledningar till att skolor inte när upp till kraven.
Detta kan vara några av anledningarna till att skolor misslyckas;

Det saknas metoder för att jobba med likabehandling
Många skolor vet inte hur och varför de ska jobba med likabehandling. Många skolor saknar utbildning kring dessa frågor och de har helt enkelt inte verktygen för att göra ett bra arbete. Det räcker inte att stoppa en lunta lagtext i handen på en rektor för att de ska kunna kicka igång ett arbete. Det är dock ingen ursäkt då det finns många skolor lyckas väldigt bra, men det behövs mer handledning och resurser för att skolor ska lyckas.

För lite resurser för ett förebyggande arbete
På många skolor finns en stor frustration i att de inte hinner arbeta förebyggande kring mobbning och diskriminering. Om varje skola hade tillräckligt med resurser för att kunna ha skolpsykolog och kurator, för att kunna ha tillräckligt med personal för att kunna möta varje elev och se individers behov. Om det fanns resurser för att ha personal ute på raster, bland eleverna. Något som många skolor idag saknar.

Elevernas medverkan glöms bort
En av de största framgångsfaktorerna i ett bra likabehandlingsarbete är att göra det tillsammans! Om eleverna inte får vara med och fatta beslut kring skolan, om eleverna inte får vara med och diskutera hur en likabehandlingsplan ska se ut, vilka ordningsregler som ska gälla och hur klimatet på skolan ska vara, är det svårt att skapa ett schysst klimat. På alldeles för många skolor glöms elevperspektivet bort.

Ingen förståelse för att kunskap och likabehandling hänger ihop
För att skolan ska lyckas med kunskapsmålen måste miljön i skolan vara stimulerande. Eleverna måste trivas och känna en lust att gå till skolan. Alldeles för ofta behandlas likabehandling och kunskap som två områden skilda från varandra, vilket gör att skolans likabehandlingsarbete ofta nerprioriteras. Likabehandling och kunskap måste gå hand i hand.

Sveriges elevråd - SVEA driver i år kampanjen "Likabehandla mig!". Frågan om bra och välfungerande likabehandling röstades fram som en av de viktigaste frågorna i år av vår kongress där elevrådare från hela landet samlades. Eleverna har tagit frågan på allvar, nu är det dags att politiker, tjänstemän och skolledare gör detsamma.