Jag och isabel är på rework the world globalkonferans. Det är en konferens om hållbar utveckling både social, miljö, och näringsliv.
Går dagen var en invigning med super inspierande föreläsare.
Det var t ex en som hade gjort om nästan hela bronx i newyork från förfallet industriområde till vackra grönområden. Samtidigt som hon skapa massa nya jobb och ett bättre samhälle. Det fick mig verkligen att tänka på, vad gör jag för miljön och vad skulle ja kunna göra?
Det är extremt inspierande att vara här, det är som att vara på PU eller EK fast det är 120 olika nationaliteter här som alla är här för att vi vill göra världen bättre!
torsdag 3 juni 2010
onsdag 2 juni 2010
S:frustration och visioner i Strasbourg
Två dagars årsmöte är nu över. Ett på många sätt intressant möte. Många gånger väldigt frustrerande, många gånger barriärer att komma över för att förstå varandra, men väldigt mycket kompetens, perspektiv och engagemang samlat på ett ställe.
För oss var årsmötet på många sätt en besvikelse då vi inte fick igenom den motion vi föreslagit och inte heller flera viktiga förändringar och tillägg i den politiska plattformen. Nu ska vi hälsa på i parlamentet och Europarådet innan vi drar tillbaka till Sverige. Återkommer med ett längre inlägg om min vision med en Europeisk elevrådsrörelse senare i veckan! Så länge får ni lite bilder,
nya och gamla styrelsen
Presenterar vår motion om politiska fokusfrågor tillsammans med
Christian Fredrik från Norges elevrådsorganisation
För oss var årsmötet på många sätt en besvikelse då vi inte fick igenom den motion vi föreslagit och inte heller flera viktiga förändringar och tillägg i den politiska plattformen. Nu ska vi hälsa på i parlamentet och Europarådet innan vi drar tillbaka till Sverige. Återkommer med ett längre inlägg om min vision med en Europeisk elevrådsrörelse senare i veckan! Så länge får ni lite bilder,
rösta, rösta...
Duktiga mötesordföranden Hanna, generalskreteraren och delar av styrelsen
nya och gamla styrelsen 
Presenterar vår motion om politiska fokusfrågor tillsammans med Christian Fredrik från Norges elevrådsorganisation
tisdag 1 juni 2010
L: SVEA deltar på OBESSUS General Assembly
Igår startade årsmötet för Organizing Bureau of European School Student Unions (OBESSU) i Strausbourg. Sofia och Lisa från förbundsstyrelsen deltar för SVEAs del på årsmötet. Detta är det första årsmötet där vi kan delta som fullvärdiga medlemmar med rösträtt! Detta utnyttjar vi så mycket som vi bara kan. Idag ska vi diskutera den motion som vi har lagt tillammans med den Norska elevrådsorganisationen. Den handlar om att OBESSU ska ha poltiska fokusfrågor som ett komplement till deras politiska plattform. Vi har lobbat mycket för att få folk att hålla med oss och förhoppningsvis kommer den gå igenom, hoppas hoppas hoppas!
Det är häftigt att se elevrådare från hela Europa samlas och diskutera skolan och skolpolitik! Efter detta mötet kommer vi ha enats om en politisk platform & ny verksamhetsplan!
Nu försätter alldeles strax årsmötet igen och vi måste förbereda oss för att argumentera för våra yrkanden! Håll tummarna för oss.
Resan fortsätter!
/ Lisa
Det är häftigt att se elevrådare från hela Europa samlas och diskutera skolan och skolpolitik! Efter detta mötet kommer vi ha enats om en politisk platform & ny verksamhetsplan!
Nu försätter alldeles strax årsmötet igen och vi måste förbereda oss för att argumentera för våra yrkanden! Håll tummarna för oss.
Resan fortsätter!
/ Lisa
fredag 28 maj 2010
S: Ungas möjligheter på arbetsmarknaden i bottenskikt visar Europeisk jämförelse
En nyligen genomförd undersökning av Svenskt näringsliv visar att Sverige tillhör de länder i Europa med lägst andel unga företagare. Tillsammans med hög ungdomsarbetslöshet och få unga chefer drar det ned Sverige till 14:e plats i ett europeiskt ungdomsindex. Rapporten visar bl a:
- Ungdomsarbetslösheten i Sverige är hög. Med knappt 24 procents arbetslöshet har Sverige den sjunde högsta ungdomsarbetslösheten av de undersökta länderna.
- Endast 0,7 procent av Sveriges ungdomar driver ett eget företag, vilket är den femte lägsta andelen av de undersökta länderna.
- I Sverige finns få unga chefer. 28 procent av chefsjobben tillhör den yngre åldersgruppen. Endast Cypern har ett mer ålderstiget chefskap.
torsdag 27 maj 2010
S: boktips och kloka ord
Fick ett mail häromdagen av en kvinna jag träffade på en debatt i höstas. Hon skickade några boktips och ett par kloka tankar om skolan som jag är den första att hålla med om.
Har Du läst boken Fågelflickor och frusna pojkar, skriven av Christina Monthan Axelsson?....boken möjliggör, som jag ser det, en välbehövlig intellektualisering av skolfrågorna (inte minst nödvändig i årets valrörelse) genom sin fokusering på skolans grundproblem och sin illustration av förhållningssättets betydelse. Hög tid att beslutsfattare blir varse att skolan måste genomgå en andragradsförändring för att tjäna sitt syfte i dagens samhälle. Det politiska spelet att lyfta fram sekundära frågor, som exempelvis betygens vara eller inte vara i olika årskurser, förbättrar inget utan vidmakthåller i stället rådande förhållanden. Det krävs radikala förändringar ”av kommunikationsmönster, formella regler, gruppbildningar och lojaliteter. Det räcker inte att bara prata om något på ett annorlunda sätt. Det måste ske en förändring i våra beliefs för att den inre strukturen ska kunna ändras radikalt och därmed vårt beteende. När en andragradsförändring sker, dvs när den gamla strukturen/organisationen dör och en ny träder fram, är förändringen omedelbar och oåterkallelig. Förändringen är digital.”
Den ska jag läsa!
Har Du läst boken Fågelflickor och frusna pojkar, skriven av Christina Monthan Axelsson?....boken möjliggör, som jag ser det, en välbehövlig intellektualisering av skolfrågorna (inte minst nödvändig i årets valrörelse) genom sin fokusering på skolans grundproblem och sin illustration av förhållningssättets betydelse. Hög tid att beslutsfattare blir varse att skolan måste genomgå en andragradsförändring för att tjäna sitt syfte i dagens samhälle. Det politiska spelet att lyfta fram sekundära frågor, som exempelvis betygens vara eller inte vara i olika årskurser, förbättrar inget utan vidmakthåller i stället rådande förhållanden. Det krävs radikala förändringar ”av kommunikationsmönster, formella regler, gruppbildningar och lojaliteter. Det räcker inte att bara prata om något på ett annorlunda sätt. Det måste ske en förändring i våra beliefs för att den inre strukturen ska kunna ändras radikalt och därmed vårt beteende. När en andragradsförändring sker, dvs när den gamla strukturen/organisationen dör och en ny träder fram, är förändringen omedelbar och oåterkallelig. Förändringen är digital.”
Den ska jag läsa!
måndag 24 maj 2010
S: Jan Björklund, låt eleverna utvärdera sina lärare
Idag skriver Jan Björklund en debattartikel i DN angående den flitigt diskuterade frågan om elevers betygssättning av lärare ska vara lönegrundande. I ett antal kommuner har modellen där elevers utvärdering av lärare ska ingå i rektorns sammantagna bedömning när den individuella lönen sätts.
Jan björklunds ståndpunkt och missnöje tydligt, har anser att detta skulle rubba hela maktbalansen i klassrummet och är en fara för skolans framtid. Jag tror inte vår skolminister har fattat grejen. Så här kommer lite förtydliganden om vad ett system där elever utvärderar sina lärare handlar om.
Jan Björklund målar upp detta som att eleverna helt och hållet ska sätta en lärares lön. Jag håller med om att detta inte är rimligt. Men det är heller inte någon som föreslagit just detta. Att elevernas utvärderingar av lärarna kan vara en del av rektorns underlag vid betygssättning är något helt annat och väldigt rimligt tycker jag!
Att elever har möjlighet att utvärdera sina lärare tycker är oerhört viktigt för att garantera en bra undervisning. Som elev är du i en många gånger knepig maktställning till din lärare. Din lärare är avgörande för dina betyg och som elev är det ibland svårt att uttrycka sina åsikter till läraren. Som elev ska du garanteras en bra undervisning som skapar förutsättningar för dig att lära. Att elever får ge sina synpunkter på läraren är därför viktigt som verktyg för att förbättra kvalitén i undervisningen. Rektorn kan då se var det fungerar och inte.
Jan Björklund skriver vidare att;
"Om eleverna ska sätta betyg på sina lärare måste man inse att risken är påtaglig att vissa elever utnyttjar tillfället att ge igen för något som eleven är missnöjd med"
Att Jan Björklund har en syn på elever som personer som inte kan ta ansvar, som utnyttjar systemet och har en vilja att ge igen på sina lärare är synd. Om vi inte ser elever som ansvarsfulla personer som kan ta ansvar för sina beslut frågar jag mig hur vi kan bygga en bra skola överhuvudtaget. Men det är absolut av stor vikt hur en utvärdering utformas. Den bör utgå från skolans styrdokument och hur väl läraren lever upp till läroplanens krav på läraren. Inte personliga relationer eller åsikter om läraren som person. Vi måste kunna lita på ett rektorn gör en bra bedömning av underlaget som kommer in och kan sålla bort personangrepp eller kommentarer avsedda "att ge igen för något eleven är missnöjd med". Att elever får möjlighet att utvärdera sina lärare skulle vara ett bra steg för att göra kvalitén på undervisningen bättre och vi skulle få den dialog kring kvalitén på undervisningen som många gånger saknas idag.
Elevernas utvärdering av läraren ser jag som ett bra underlag för rektorn att använda vid lönesättning. Eleverna ser läraren i undervisningsmiljön varje dag och det borde därför vara självklart att eleverna få komma med synpunkter på undervisningen. Vi måste sluta se undervisningen som något som ska ske bakom stängda dörrar, något som inte får utvärderas och kritiseras. Hur ska vi kunna lyfta skolan och göra undervisningen bättre annars?
Jan björklunds ståndpunkt och missnöje tydligt, har anser att detta skulle rubba hela maktbalansen i klassrummet och är en fara för skolans framtid. Jag tror inte vår skolminister har fattat grejen. Så här kommer lite förtydliganden om vad ett system där elever utvärderar sina lärare handlar om.
Jan Björklund målar upp detta som att eleverna helt och hållet ska sätta en lärares lön. Jag håller med om att detta inte är rimligt. Men det är heller inte någon som föreslagit just detta. Att elevernas utvärderingar av lärarna kan vara en del av rektorns underlag vid betygssättning är något helt annat och väldigt rimligt tycker jag!
Att elever har möjlighet att utvärdera sina lärare tycker är oerhört viktigt för att garantera en bra undervisning. Som elev är du i en många gånger knepig maktställning till din lärare. Din lärare är avgörande för dina betyg och som elev är det ibland svårt att uttrycka sina åsikter till läraren. Som elev ska du garanteras en bra undervisning som skapar förutsättningar för dig att lära. Att elever får ge sina synpunkter på läraren är därför viktigt som verktyg för att förbättra kvalitén i undervisningen. Rektorn kan då se var det fungerar och inte.
Jan Björklund skriver vidare att;
"Om eleverna ska sätta betyg på sina lärare måste man inse att risken är påtaglig att vissa elever utnyttjar tillfället att ge igen för något som eleven är missnöjd med"
Att Jan Björklund har en syn på elever som personer som inte kan ta ansvar, som utnyttjar systemet och har en vilja att ge igen på sina lärare är synd. Om vi inte ser elever som ansvarsfulla personer som kan ta ansvar för sina beslut frågar jag mig hur vi kan bygga en bra skola överhuvudtaget. Men det är absolut av stor vikt hur en utvärdering utformas. Den bör utgå från skolans styrdokument och hur väl läraren lever upp till läroplanens krav på läraren. Inte personliga relationer eller åsikter om läraren som person. Vi måste kunna lita på ett rektorn gör en bra bedömning av underlaget som kommer in och kan sålla bort personangrepp eller kommentarer avsedda "att ge igen för något eleven är missnöjd med". Att elever får möjlighet att utvärdera sina lärare skulle vara ett bra steg för att göra kvalitén på undervisningen bättre och vi skulle få den dialog kring kvalitén på undervisningen som många gånger saknas idag.
Elevernas utvärdering av läraren ser jag som ett bra underlag för rektorn att använda vid lönesättning. Eleverna ser läraren i undervisningsmiljön varje dag och det borde därför vara självklart att eleverna få komma med synpunkter på undervisningen. Vi måste sluta se undervisningen som något som ska ske bakom stängda dörrar, något som inte får utvärderas och kritiseras. Hur ska vi kunna lyfta skolan och göra undervisningen bättre annars?
T: Mattematik gör dig smart, eller ääär det så?
På skolvärlden kan man idag läsa att elever som har bra betyg i matte också får bra betyg i andra ämnen.
Detta är ju jätteintressant!
Staffan Stenhag menar att ”betyget säger alltså inte bara något om den matematiska förmågan utan också något om elevens motivation, studieteknik och läsförståelse”
Okej, det vi skulle kunna tänka oss att han menar är att ett bra betyg i matte genererar bra betyg i andra ämnen vilket ger motivation som då förbättrar elevens studieteknik. Det skulle i sin tur skapa bättre läsförståelse. Det låter ju vettigt på många sätt.
Går det bra för en i alla ämnen är det klart att det är roligt, och som vi alla vet, tycker vi något är roligt blir vi mer motiverade att göra det och då lär vi oss mer. Så långt är jag med på hans resonemang.
Men sedan drar Staffan Stenhag en helt sjuk växel, lite senare i artikel säger han ”83 procent av eleverna med höga betyg i matte hade också goda resultat på nationella provets test av läsförståelse […] mina resultat kan kanske motivera för eleverna varför de ska lära sig matematik.”
Att det skulle vara en korrelation mellan att få bra betyg i t ex engelska och att det skulle ha att göra med att man är bra på just matte, hur sannolikt är det? Jo så kan det ju vara. Men då skulle jag vilja fråga hur stor sannolikhet det är att en person som är bra på idrott också är bra på t ex träslöjd? Ganska stor skulle jag tro om man gjorde en studie, det har jag dock inte gjort så om någon tror att jag har fel på denna punkt får ni gärna kommentera det.
Vidare till min poäng. Poängen är att det inte är mattekunskapen som gör att 83% av dem som är bra på matte också är bra i andra ämnen. Det är deras inlärningssätt. Det sättet man lär sig matte på är i princip att sitta still, läsa i en bok, skriva med en penna och trycka lite på en miniräknare. Det sättet man lär sig svenska på är i princip att sitta still, läsa i en bok, skriva med en penna och göra en mindmap. Väldigt lika!
Tar vi då och jämför med idrott och träslöjd, där lär man sig genom att göra olika former av rörelser med kroppen. Det gäller att tänka ut i huvudet för att sedan göra den specifika rörelsen som krävs för att lösa uppgiften. Ett typiskt kinestetiskt inlärningssätt (för er som inte vet vad det är, handlar det om att man lär sig genom att göra saker praktiskt och jobba med kroppen).
Nu vill jag skicka en hälsing till Staffan Stenhag, att elever som är duktiga på matte också är duktiga på andra teoretiska ämnen handlar om att inlärningsmetoden. Den metoden som används idag är i princip enbart visuell och passar därmed bara dem som lär sig genom att läsa och skriva. Gräv upp dig ur din mattekällare och börja studera lite didaktik istället och kom på lite kinestetiska och auditiva sätt att lära sig matte på istället så fler får chansen att bli bra på matte.
Ni kanske märker min smått irriterade ton och ja, jag är irriterad. Jag är så trött på att folk inte fattar vi lär oss olika och att det är det handlar om .
Vi behöver inte fler magiska förklaringar från professorer som jobbat med matte i 25 år och tror de kommit på något bra om hur väl vi lär oss!
Detta är ju jätteintressant!
Staffan Stenhag menar att ”betyget säger alltså inte bara något om den matematiska förmågan utan också något om elevens motivation, studieteknik och läsförståelse”
Okej, det vi skulle kunna tänka oss att han menar är att ett bra betyg i matte genererar bra betyg i andra ämnen vilket ger motivation som då förbättrar elevens studieteknik. Det skulle i sin tur skapa bättre läsförståelse. Det låter ju vettigt på många sätt.
Går det bra för en i alla ämnen är det klart att det är roligt, och som vi alla vet, tycker vi något är roligt blir vi mer motiverade att göra det och då lär vi oss mer. Så långt är jag med på hans resonemang.
Men sedan drar Staffan Stenhag en helt sjuk växel, lite senare i artikel säger han ”83 procent av eleverna med höga betyg i matte hade också goda resultat på nationella provets test av läsförståelse […] mina resultat kan kanske motivera för eleverna varför de ska lära sig matematik.”
Att det skulle vara en korrelation mellan att få bra betyg i t ex engelska och att det skulle ha att göra med att man är bra på just matte, hur sannolikt är det? Jo så kan det ju vara. Men då skulle jag vilja fråga hur stor sannolikhet det är att en person som är bra på idrott också är bra på t ex träslöjd? Ganska stor skulle jag tro om man gjorde en studie, det har jag dock inte gjort så om någon tror att jag har fel på denna punkt får ni gärna kommentera det.
Vidare till min poäng. Poängen är att det inte är mattekunskapen som gör att 83% av dem som är bra på matte också är bra i andra ämnen. Det är deras inlärningssätt. Det sättet man lär sig matte på är i princip att sitta still, läsa i en bok, skriva med en penna och trycka lite på en miniräknare. Det sättet man lär sig svenska på är i princip att sitta still, läsa i en bok, skriva med en penna och göra en mindmap. Väldigt lika!
Tar vi då och jämför med idrott och träslöjd, där lär man sig genom att göra olika former av rörelser med kroppen. Det gäller att tänka ut i huvudet för att sedan göra den specifika rörelsen som krävs för att lösa uppgiften. Ett typiskt kinestetiskt inlärningssätt (för er som inte vet vad det är, handlar det om att man lär sig genom att göra saker praktiskt och jobba med kroppen).
Nu vill jag skicka en hälsing till Staffan Stenhag, att elever som är duktiga på matte också är duktiga på andra teoretiska ämnen handlar om att inlärningsmetoden. Den metoden som används idag är i princip enbart visuell och passar därmed bara dem som lär sig genom att läsa och skriva. Gräv upp dig ur din mattekällare och börja studera lite didaktik istället och kom på lite kinestetiska och auditiva sätt att lära sig matte på istället så fler får chansen att bli bra på matte.
Ni kanske märker min smått irriterade ton och ja, jag är irriterad. Jag är så trött på att folk inte fattar vi lär oss olika och att det är det handlar om .
Vi behöver inte fler magiska förklaringar från professorer som jobbat med matte i 25 år och tror de kommit på något bra om hur väl vi lär oss!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
